Nyligen blev jag intervjuad av en forskare på Stockholms Universitet. I en studie kring innovationer skapade av medarbetare inom räddningstjänsten. Syftet är att identifiera hur de interna innovationerna i Räddningstjänsten kan ges stöd för att förnya sektorn.

I våras gjorde jag mitt första offentliga framträdande med Pulverlansen på Winguard’s event i Linköpings flygvapenmuseum. Då var produkten precis på väg att produceras. Winguard är ett svar på den ”innovationsmekanism” som MSB startade för ett par år sedan i syfte att främja den eftersatta innovationstakten inom räddningstjänsten. Man noterade att en del av de innovationer som presenteras på olika event skapar en särskild trovärdighet och intresse hos publiken. Det verkar hänga samman med uppfinnarnas bakgrund från räddningstjänsten. Därför initierades en studie kring dessa fall av innovationer. Pulverlansen är ett sådant fall. Därför ville de höra mer om mina erfarenheter kring skapandet, hur Pulverlansen uppkom och vad som hänt längs vägen fram till idag.

Tanken med att ta fram Pulverlansen uppkom utifrån ett tydligt växande behov inom räddningstjänsten, tillsammans med ett eget skaparintresse både som brandman och produktdesigner. Då (för ca 3år sedan) fanns endast DIY versioner på några stationer som har tillgång till egna resurser, men det fanns inget tillgängligt på marknaden. Mitt mål var då att ta fram en väl utvecklad produkt och göra den tillgänglig för alla. Resan har varit längre än väntat, har tagit flera oväntade vändningar och omtag men har fortsatt. Det har inneburit mycket egna insatser, dels finansiellt men än mer i tid, tålamod och envishet. Många lärdomar är dragna längst vägen. Att jag är brandman själv skapar naturligtvis ett förtroende för produkten, det tycker jag inte är så konstigt. Som innovatör inom räddningstjänsten har jag blivit varmt mottagen i en öppen och behaglig atmosfär och intresse att stödja där det går. Det är känslan jag tar bär med mig. Men samtidigt är det en helt annan femma att driva ett företag på en innovation inom räddningstjänsten. Här möter många stora hinder och jag har inte svårt att se varför innovationstakten är låg. Hade mitt intresse endast varit affärer så hade projektet aldrig överlevt. Det som drivit mig vidare är mitt intresse för brand, tron på Pulverlansens särskilda egenskaper och den potentiellt stora nyttan som jag ser att metodiken kan ha för ett ökat samhällsskydd vid byggnadsbränder. Mitt hopp är att det arbete jag lagt ner ska få bidra till det.

Projektet genomförs av forskare från SBS (Stockholm Business school) och finansieras av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) i samverkan inom Stiftelsen IMIT.

Intraprenörskap = entreprenörskap men inom en verksamhet.

Bilden visar den första prototypen.